Dutch 1599-1641 Anthony Van Dyck Locations Flemish painter and draughtsman, active also in Italy and England. He was the leading Flemish painter after Rubens in the first half of the 17th century and in the 18th century was often considered no less than his match. A number of van Dyck studies in oil of characterful heads were included in Rubens estate inventory in 1640, where they were distinguished neither in quality nor in purpose from those stocked by the older master. Although frustrated as a designer of tapestry and, with an almost solitary exception, as a deviser of palatial decoration, van Dyck succeeded brilliantly as an etcher. He was also skilled at organizing reproductive engravers in Antwerp to publish his works, in particular The Iconography (c. 1632-44), comprising scores of contemporary etched and engraved portraits, eventually numbering 100, by which election he revived the Renaissance tradition of promoting images of uomini illustri. His fame as a portrait painter in the cities of the southern Netherlands, as well as in London, Genoa, Rome and Palermo, has never been outshone; and from at least the early 18th century his full-length portraits were especially prized in Genoese, British and Flemish houses, where they were appreciated as much for their own sake as for the identities and families of the sitters.  Related Paintings of Anthony Van Dyck :. | leon bonnat | Marchese Elena Grimaldi | Self-portrait | paul cesar helleu | hippolyte flandrin |
Related Artists:
Thomas Charles Farrer
painted Mount Holyoke in 1865
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).
Paolo Anesi
Italian , Romer 1697-1773 Italian painter, draughtsman and engraver. He was the son of Pietro Anesi, a silk weaver from Venice. Paolo studied figure painting with Giuseppe Chiari and, in 1715, landscape painting with Bernardino Fergioni (1674-?1738), who was also teaching Andrea Locatelli at that time. Sebastiano Conca was another of Anesi's teachers. In 1723 Anesi married the daughter of the architect Giuseppe Sardi. His earliest known work is a drawing (1719; Florence, Uffizi), but he made his reputation with the only known example of his engraved work: Varie vedute inventate ed intagliate, dedicated to Cardinal Giuseppe Renato Imperiali and published in Rome in 1725.